2 Syfte och frågeställningar
2.1 Historik
Arbetet med att utveckla den Stråkvisa vegetationsinventering kan spåras tillbaka till 1990-talet (Lannek 2001). Då hade det uppmärksammats att strandvegetationen på Vänerns stränder förändrats och anledningarna var till stora delar okända. Vänerns vattenvårdsförbund beviljades 1999 medel från forskningsstiftelsen Tornspiran för att kunna utforma ett system för övervakning av Vänerns strandvegetation. Kontrollprogrammet som designades upplagt på så vis att ett antal lokaler inventerats vad gäller ett antal lätt identifierbara växtarter av igenväxningskaraktär. Dessa lokaler bör regelbundet, med ca 5 års intervall, återinventeras.
2.1.1 Vattenreglering
Länsstyrelsen i Västra Götalands län har upprättade 2008 en överenskommelse med Vattenfall AB om en ändrad tappningsstrategi för Vänern. Fokus låg på att minska risken för översvämningar. Strategin innebär i princip att Vänerns sjöyta i medel sänks med cirka 15 cm. Genom långtidsprognoser kan Vänerns högsta vattennivåer minska med cirka 40 cm. Samhällsnyttan med den nya regleringsstrategin bedöms som mycket stor, dock kan regleringsstrategin negativa påverka Vänerns växter och djur, stränder, skärgårdar och vikar. En ändrad regleringsstrategi med lägre vattenstånd och minskade vattennivåvariationer innebär sannolikt att igenväxningen av vass, buskar och träd ökar på Vänerns stränder, skär och vikar. Vänerns vikar kan påverkas genom ökad igenväxning, sämre vattenutbyte och att strandvegetation och djurliv utarmas.
Under 2023 beslutades det att införa en ny tappningsstrategi som är fortsatt säkerhetsinriktat men som tillåter lite högre vattenstånd och variationer under vår och sommar. Den nya tappningsstrategin återställer bara till viss del de vattennivåer som fanns innan 2008. I genomsnitt beräknas Vänerns årsmedelvattenstånd öka med 8 cm jämfört med nuvarande strategi medan sänkningen som genomfördes 2008 var ca 12 cm. Under vår och försommar (månaderna mars-juni) beräknas vattenståndet bli i genomsnitt 10-20 cm högre med den nya strategin. Aktörerna i Vänerrådet är eniga i att det är viktigt med kontinuerlig mätning och utvärdering av effekter av tappningsstrategin, fram till 2033, då en nationell prövning av vattenkraften i Göta älv ska göras.
2.2 Frågeställningar
Den stråkvisa vegetationsinventeringen skall alltså ge beslutsunderlag till framtida tappningsstrategier och vattendomar för Vänern. Projektet fokuserar på att följa vegetationsförändringar på oexploaterade stränder för att undersöka hur dagens tappningsstrategier påverkar vegetationen på stränderna.
Projektet undersöker förekomster av träd, buskar, risvegetation, vass, säv, blottad sand och substrattyper inom 1 meter breda stråk på stränderna. Dessutom inventeras alla kärlväxter inom småprovytor längs med stråken.